Vinprovning är ett utmärkt sätt att lära sig mer om vin, både när det gäller dryckens historia och många smaker. När du går på en vinprovning får du lära dig allt om hur det går till och det krävs inga förkunskaper. Det är en perfekt chans att hitta nya favoritviner och lära sig vilka typer av vin man tycker om.
De viktigaste stegen för en bra avsmakning
Det finns många regler och anvisningar att följa när det gäller vinprovning. En av de viktigaste delarna är att prova vinerna i rätt ordning. Man ska alltid ta vita före röda och lätta före fylliga. Det gör att alla viner får komma fram och komma till sin rätt. Röda viner är ofta kraftigare i smaken än vita och kan därför ta bort de vita vinernas smak helt om de dricks först. Det är också viktigt att undvika starka parfymer och rökning vid dessa tillfällen. Dessa dofter kan störa och försvåra under provsmakningen då de rubbar och tar över vinets doft och arom. Likaså kan stark och väldigt söt mat göra det svårare att känna ett vins smaker och man bör därför undvika att äta den typen av mat innan. När sedan själva provningen börjar sker den i fyra olika steg: Titta, dofta, smaka och sammanfatta. I steg ett ska man titta på vinet och dess färg. Färgen kan ofta avslöja ett vins ålder, fyllighet och även vilken druva som har använts. Steg två, att dofta, börjar med att man snurrar på glaset så att dofterna från drycken kommer fram. Sedan sticker man ner näsan och doftar. Det är även bra att andas in genom munnen så att man nästan kan smaka på lukterna. Här kan man känna om vinet doftar fruktigt eller av blommor eller bär. Jämför gärna dofterna med andra lukter som du känner igen, till exempel kol, tjära och rök. Först i det tredje steget är det dags att smaka på vinet och känna om det är torrt eller sött, strävt eller mjukt och vilken syrlighet och fyllighet det har. Sedan är det dags för steg fyra och en sammanfattning om vad du tyckte om vinet.
En av de saker som gör att vinprovningar passar alla är att man får lära känna olika vinsorter. Man får veta allt om olika druvor och vin. På detta vis kan man hitta en väg in i vinets stora och ibland förvillande värld. På en provsmakning får du en grundlig introduktion och kan hitta nya favoritviner. Kanske blir du överraskad över vilken sort som blev din favorit. Du kan även upptäcka vilken typ av vin du inte tycker om och när du sedan ska handla blir det lättare att välja bland alla viner i hyllorna. För den vana vinkännaren finns det även fortsättningskurser som mer djupgående går in på olika vin. Det finns också resor till olika vindistrikt för de som verkligen vill fördjupa sig. Med andra ord kan allas behov och intressen tillfredsställas oavsett erfarenhet.
Serverar man råvaror med mycket sälta i, till exempel salta korvar, ska man ha ett vin med hög syra. Syran rundar nämligen av sältan och gör den mindre skarp. Det är bland annat därför ostron och champagne är en så klassisk kombination. Syrliga viner tar fram lite av den sötma som finns i maten. Serverar man söt mat ska man ha ett sött vin. Sötma mildrar sötma och tar fram syrlighet och balanserar smakerna. Exempel på söt mat är majs, morötter, jordärtskockor, potatis och vissa skaldjur. Serverar man en måltid med mycket syra i ska man välja ett syrligt vin. Syran tar bort mycket av syran i måltiden. Den syrliga maten tar i sin tur bort mycket av den strävhet som kan finnas i röda viner. Ett mått man brukar gå efter är att rätten du serverar och vinet ska vara lika syrliga för att få fram de bästa smakerna och att inget ska ta överhanden. Väljer man att servera beska råvaror och vill mildra beskan lite ska man välja ett syrligt alternativ. I dessa fall är vita viner att föredra framför röda som i många fall kan öka beska och strävhet. Besk mat kan till exempel vara olika sorters sallader och vissa örter. Mat med mycket umami i förstärker strävhet och bitterhet i viner och man ska tänka på att ett strävt rödvin upplevs som ännu strävare.